lördag 7 juli 2012

Wtf?!

Har precis bänkat oss för middag när världen plötsligt försvinner!



Var kom dimman ifrån? Idag har vi ju inte tänt grillen med stearinljus...

Funkis

I augusti ska det in ett nytt kök på landet. Undrar varför?




Känns onödigt, det här funkar ju bra!

Detta jämmerliga slit och släng-samhälle!

Tragikomiskt

Mest jäkla skitledsamt men på avstånd helt absurt roligt.
Svärmor är ju dement. Och det går utför fort.

De håller på att bygga frigga på landet, men hon vägrar sova över så de pendlar fram och tillbaka till Grisslehamn varje dag. Och det funkar väl fint. Om det inte vore för att svärmor efter halva vägen vänder sig mot svärfar och frågar:
- Vem är du? Varför sitter jag i din bil? Är det kidnappning? Vänta du tills jag ringer min man. Jag ska bussa polisen på dig. Då blir det synd om dig - minst 10 år i fängelse!

Häromdagen blev hon så till sig att hon mitt på E4 strax före Segeltorpsavfarten (södergående) vred om nyckeln på bilen. Galna kvinna!

Hon gömmer sina kläder hemma för hon har fått för sig att det bor en annan kvinna hemma hos dem, som har på sig hennes kläder. Ja, ni förstår så klart, hon känner inte igen sin egen spegelbild. Svärfar har plockat ned hallspegeln så att hon inte ska få utbrott. Man syns i hallspegeln i köket nämligen.
Så han hittar hennes kläder nedstoppade i påsar på de mest omöjliga ställen.

För några veckor sedan lyckades hon trassla sig på en buss här ute. När hon kom till Norrtälje visste hon så klart inte var hon var, så chauffören ringde polisen.

Jag undrar hur länge han skall orka ha henne hemma. Hon super som en svamp. Till och med så jag ligger i lä. Och köper han inte ut så ska hon rymma till krogen... Och demensvården tar inte hand om henne om hon inte är ren. Vilket man ju förstår.

Nu har hon tydligen lagt av luren. Dags för svärfar att åka hem.

Det är ledsamt, men jag skrattar. Det är ett sätt att hantera det. Och så är det lite roligt om man inte är så drabbad själv...



Inte halvtomt!

Inte halvfullt heller. Helt enkelt fullt!



Jag är törstig...

Sa jag baddags?

Blev inte så...

Plockade fram verktyg och gick bärsärk på buskar och sly istället.















Bra det!
Då har även överkroppen fått sig en omgång! Och så kanske det blir lite mindre mygg.

Men jag har en massa avsågat skit jag måste göra något med nu.

Äh! Kanske lite bad ändå först!
Ute på landet. Kommer fram, och barnen ser ut som hittebarn, lortiga och myggbitna. Men enligt uppgift är de både badade och duschade. Ja, sånt är ju trots allt en färskvara när det gäller mina barn.

Har handlat och grillat korv med hemgjord potatissallad medan gubbarna jobbar vidare med friggan.



Svärfar är arkitekt och mår dåligt över en vägg utan fönster åt det här hållet, så det är beställt. Blir nog bra det.

Börjar vara på väg åt rätt håll med löpningen - jag är rätt sugen på att ge mig ut igen redan! Och det är ju det som varit syftet hela tiden. Trots att jag i morse tyckte att det var så dödstråkigt att jag inte trodde jag skulle komma ut igen på ett tag.

Men så hade jag varken musik eller sällskap i morse. Sällskap är ju bäst, då märker man inte att tiden och kilometrarna går. Musik underhåller, men jag har märkt att jag får en tendens att såsa runt istället för att löpa på.

Utan varken det ena eller andra blir jag snabbt uttråkad. Säger kanske en del om mig som sällskap! Men samtidigt så får man en del tänkt. Och det är ju bra...

En av dagens slutsatser: jag måste köpa bil. Inte för att slippa springa men för att få miljövariation. Avancerad filosofi som ni märker!

Nu, baddags!







Åh fy tusan!

Jäklars vad varmt det var! Och fuktigt! Luften disade framför mig på vägen. Men vilka härliga dofter!

Lyckades lufsa runt en mil idag, helt enligt plan, men den sista kilometern var rätt motig.




Nu sitter jag på altanen och svetten fullständigt rinner om mig. Det droppar från ögonbryn, näsa och haka och jag känner mig sjukt attraktiv! Får inte till någon bra vinkel där jag kan fånga dessa droppar på kort... Tack och lov!




Det som trots allt var positivt idag är att jag känner att de korta, för mig "snabba", rundorna gett konditionsmässiga resultat då jag kände hyfsat okej återhämtning efter backar och så, vilket inte varit fallet på väldigt länge.
Så nu är det bara att jobba vidare!

Tant är gammal

Bevis 1:
Tittade av en slump på "The Eighties" igår. Musik från 1984. Och som jag njöt. Ljuvligt. Kände mig som hemma.



Bevis 2:
Någon granne i närheten hade fest igår. När jag vaknade kl 2 av deras skrän tänkte jag "livat", när jag vaknade 4 tänkte jag "jösses, byt musik", men när de fortfarande höll på när jag vaknade 5.10 så tänkte jag chockat och djupt indignerat "nu får väl för helvete någon ringa polisen" och nästa tanke "byt musik" och så "de har bergis supit ihjäl sig hela högen"...

Som om jag själv aldrig härjat...

Nåväl. Var sak har sin tid. Nu måste jag äta frukost så jag hinner springa innan min skjuts kommer kl 10.
Idag får jag träffa barnen för första gången sedan i söndags. Skäms lite för jag har inte saknat dem alls.