onsdag 26 januari 2011

Singelmamman.

Ameh. När blev du följare hos oss? Välkommen sååååååå mycket. Hur kan vi ha missat det?Återigen, du är mer än välkommen. Såklart.


Så var det slut

Jag kommer inte att gå tillbaka till mitt "gamla" jobb alls. Jobbar fram till 31 januari bara och under den tiden har jag semester för inskolning. Sedan går jag ledig en stund fram till jag börjar nya jobbet. Hon som varit min vikarie under föräldraledigheten och som gått vidare till en annan tjänst på annan avdelning valde att gå tillbaka. Så klart! Mitt jobb är ju det enda vettiga! Närå, men det är ett bra jobb! Så hon är ju redan inkörd på allt och då är det ingen mening med att jag sitter av tiden på jobbet. Nöjd så!
Vi har kickoff på jobbet på fredag, det blir mitt sista framträdande som anställd. Inte för att jag skall framträda men jag skall väl partaja lite kan jag tänka. Om jag inte är magsjuk vill säga. Dang!
Det skall vara discofever i alla fall. Temat är Studio 54. Min stass går i Grease-stil, ni vet när hon struttar runt i spandex på slutet. Fenomenalt!

Så det så, sa Anna

Den som väntar på något gott...

...sitter inte här!
Kl 5 i morse började bebisen kräkas. Blev inte så mycket så vi höll tummarna att det bara var den otuggade ananasen som ville ut. Men gröten kom upp i morse...
Så nu tvättar jag händerna och spritar hela mig och hela huset en gång var femte minut känns det som. Inte för att han kräkts mer utan för att jag själv har värsta kräkfobin. Vill inte bli sjuk! Hatar kräks!
I jämförelse med att bara sitta och vänta på magsjukan så var lunchen i förrgår, som smakade bajs, väldigt angenäm. Helt klart! Då hade rörmokaren tagit bort locket från avloppet i källaren och lät det ligga av till eftermiddagen. Numera har vi kylskåpet i samma rum och när jag åt yoghurt och flingor till lunch så smakade allt precis som det luktade. Bajs, bajs, bajs. Men som sagt, det var ju helt fantastiskt angenämt.

Så det så, sa Anna

Färdig för idag!

Och klar för att möta dagen.


Idag blev det 6 km joggning och sen 40 minuter rygg och armar med tunga vikter. Den här veckan har jag ingen PT pga lyckliga(!) omständigheter och då får jag helt enkelt ha ansvaret själv.

Till Anonym i kommentarerna på inlägget nedan:
Jag märker skillnad. Jag har innan-bilder. Och jag tar några bilder då och då. Men inget jag lägger upp här, tror jag. Det jag märker det hela mest på är att jag är stark som en björn, har aldrig ont i ryggen längre, har en bål som står pall för det mesta och jag har en fantastisk uthållighet. Rent fysiskt och utseendemässigt så har jag byggt större muskler överallt. Jag har mindre kroppsfett (hade lågt redan när jag startade) och jag har tappat centimeter. Men det är inte därför jag tränar. Jag vill vara stark. Och jag blir oerhört peppad av att min fysiska ålder sänks (jag började på 23 år i fysisk ålder för sex månader sen, och min faktiska ålder är 37). Typ så. Bara så. ;)


Råstyrka och muskler på tillväxt.

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Rise and shine!

Vart ska man vara...
om inte på gymmet.





Och jo. Det finns stunder då jag funderar över vad som är fel på mig och min duracelleffekt.

Förmodligen det mesta. Känns okej ändå.
God morgon!

- I min lilla värld av blommor// Ellen