Fina komplimanger.

Min PT sa idag när vi pratade, att jag alltid har så vita fina toppar på gymmet (vita linnen rakt av) och luktar så gott. Att jag luktar sköljmedel!

Jag kunde inte dölja min förtjusning. Att någon tycker att jag luktar sköljmedel är som att ge mig en miljon! Jag som är besatt av att tvätta.
Nämligen.

Dagens komplimang nr 2:
Min vän,tillika kollega sa idag att jag såg jättetränad ut...i ansiktet.

Märkligt.

För jag kan inte komma på ett enda gymbesök som jag har tränat käkar, kinder, näsa eller panna.


- I min lilla värld av blommor// Ellen

Bo på zoo

En till groda, dock inte inne denna gång.



Ta ingen notis om mina sunkiga Nikes. Är man hemma så är man.

Så det så, sa Anna

Gay star

Känner ni till gay star? Inte? Det heter i alla fall mina jeans om man ska tro säljaren på Best of Brands. Piffigt. Själv kallar jag dem G-star med "dji" men det spelar ju ingen roll. Jag är gärna en gay-star oxå! Verkar fräsigt.


Så det så, sa Anna

DÖDA, KLIPPA, RASPA, ETSA, SKÄRA AV.

Det måste vara okej att känna att man vill jaga människor till döds ibland, känner jag.

Vad fan är det för fel? Osmakligt. På alla fronter.

Och när jag fått tag på den första högen äcklen så ska jag jaga denna idiot tills han önskar att han vore inlåst i en källare för resten av sitt liv.

Agree or disagree?

- I min lilla värld av blommor//Ellen

LAM.

Ser ni vad det här är?
Gissade ni på en av två lama armar så har ni helt rätt...

Jag har fått ett bröst och arm och ryggpass som heter duga. Jag har ingen känsel och är over and out från hals till byst. Nu orkar jag visserligen skriva på tangentbordet - dock inga längre meningar - men jag orkar inte skriva något med penna. Så signera utlägg blir morgondagens agenda.

Äta också. Och dricka.

Så.

Not to myself. Ät/drick/inmundiga födoämnen där sugrör ingår.

- I min lilla värld av blommor// Ellen

Ser ljust ut

För övrigt verkar ni ha hållit tummarna väldigt bra i förra veckan. Operationen av pappas sambo gick bra och man kunde inte hitta att tumören skulle ha spridit sig, alla lymfor var rena och fina.
Nu återstår bara att ta reda på varför hon har ont i hela kroppen och vad för slags tumör det var. Det tar tydligen några veckor. Därefter får man se vad det blir för efterbehandling.
Hon har artros, och min teori är att det gör ont i hela kroppen av artros och oro. Hon tror ju att hon har skelettcancer. Fast det började göra ont efter att de rensat svamp i sex timmar, så det låter ju som någon slags överbelastning. Eller man kanske får akut skelettcancer av svamp. Det låter ju rimligt.
Det verkar i alla fall finnas hopp om livet. Om inte hon har rätt förstås.

Kram till er alla.

Vintertid, normaltid, skittid

För övrigt har det här med att byta tid varit ett jäkla skit! Bebisen är inte alls med på spåret. Med barnet har det aldrig varit några problem, han har sovit ganska bra tidigare. Men bebisen som sagt tycker inte om det här. Och så väcker han barnet och så är det full rulle klockan halv sex istället för vid sjutiden. Men det är väl kanske för att bebisen också är osedvanligt förkyld. Det sprutar snor ur näsan på stackarn.
Hade lyckats få in en middagslur istället för två, men nu är vi tillbaka på två st. Eller egentligen är det en, men den sover han kl 9-11 - på eftermiddagen blir det lätt ingen sedan. Då är det ju inte alls drygt att dra åbäket ända in i mål vid läggdags. INTE ALLS. Fy farao!
Igår gick han och lade sig vid kl 17. Men för att slippa gå upp vid fyra i morse fick han sedan gå upp en sväng vid halv sju igen och vara uppe en timme ungefär. Hatar det här meckandet. Nåväl, det löser väl sig någongång. Typ i mars, strax innan sommartiden eller så.

En slank han hit....

Maken cyklar till och från jobbet då och då. Tar väl i runda slängar 45 minuter.
Igår var han på vinprovning så jag visste att han skulle bli sen. Kom vid 21.30, vilket är fullt normalt en sådan kväll. Men när han stolpar in i sovrummet där jag ligger och glor på TV inser jag att allt inte är som det skall. Två timmar har han hållit på med att ta sig gem säger han. Jag börjar undra hur mycket han har druckit, men säger ingenting.
Visar sig att han först fått punka på cykeln vid Alphyddan. Då bytte han slang, pumpade om och cyklade vidare. Vid Storängen fick han punka igen. Denna gången förlorade han kontrollen över cykeln och cyklade rakt ned i diket, ha ha! Hade ingen mer slang, så nu blev det att ta tåget. Upp på perrongen i Storängen och vänta. Tåget kommer men visslar förbi, ha ha! Så han undrar om han ska bli tvungen att gå hela vägen hem. Men han går bara till Duvnäs där han väntar på nästa tåg som stannar. Något uppgiven Karl man fick hem!
Själv tycker jag ju att det är sjukt kul att för mitt inre öga se hur han vinglar omkring!


Så det så, sa Anna