fredag 5 februari 2010

Copy paste!


Fick rekommendationer på filmer igår från min vän Lotta. Jag gjorde en copy cat rakt av. Alla filmer har jag nu hemma i en liten fluffig hög. Nu ska jag drömma mig bort i Coco Chanels värld.

Under pressure

Dagens viktigaste 40 minuter är avklarade och jag måste säga att det var det mest märkliga 40 minutrarna på länge. Det har bara varit för konstiga dagar nu. Jag kan inte förklara. Bara säga att allt känns oerhört omständigt i mitt liv.
Nu har jag sådan vidrig huvudvärk att jag lagt mig i soffan och där kommer jag ligga tills jag... ja...tills korna kommer hem kanske. Eller tills Dacke knackar på dörren eller kanske bara tills min man kommer hem och bär in mig i sovrummet. *


* På vems bord ligger det att ordna upp mitt liv?! För på mitt bord kan det då rakt inte ligga på.

Noll koll på material...

I vårt nya hus är köket från 80-talet. Mobalpa och Miele - så state of the art som det kunde bli på den tiden. Bänkskivan är vit.
- Vad är det här för skit? frågar jag mäklaren. Plast, eller?
- Nej, nej, nej! Det är corian, ett kompositmaterial! (din galning hör jag att hon vill tillägga)
- Jaha... säger jag och fattar ingenting, men tänker "komposit - det låter ju som plastigt skit".
Berättade detta för besiktningsmannen igår och han stirrar bestört på mig.
- Corian är ju bland det tjusigaste du kan ha. Gjort på marmormjöl typ för att bli bättre än sten och formpressat.
- jaha. Där ser man.
Och nu när jag berättat för maken tänker han aldrig byta bänkskiva. Rackarns!

Oj - krock!

Har varit på Maxi och handlat. Som vanligt. Men idag var det i alla fall lite mer actionladdat än vanligt.
På väg dit hade jag en liten vinröd peugeot bakom mig som också svängde in på Maxi-parkeringen. Jag körde "enligt utstakad väg" eller vad man skall säga och peugeoten genade över några rader med tomma parkeringsrutor så att hon kom fram till en korsning framför mig.
Det var en tant med likaledes tant-vännina i bilen. Hon var så där tjattrigt glad och man kunde se att hon var omåttligt nöjd med att ha skurit framför mig. "Just det, tjejen, här kommer jag!". Typ så.
Samtidigt så såg jag att hon inte var direkt fokuserad när hon stod på gasen för att svänga ut i korsningen framför mig. Knappt att hon såg mig. Men jag hade ju full koll på henne så det var helt odramatiskt.
Bara det att... Tanten ställde sig på gasen och svängde rakt ut i korsningen. Och från andra hållet kommer en audi. Den har varit på väg länge så det var ingen nyhet, bara det att tanten tycker inte att man behöver kolla åt det hållet när man svänger. Det kan ju räcka att tjattra med sin väninna kanske hon kan tycka. Så PANG! Den grå audin har nu ett alldeles nytt huvsmycke i form av en liten röd bil. Man kan tänka att den lite mer försiktige farbrorn i audin just fått sina fördomar mot tanter i bil bekräftade. Det har i alla fall jag.
Kan inte hjälpa att jag fnissar lite åt tanten (läs gapskrattar). Ingen blev ju skadad och det är så roligt bär det går dåligt för andra också och inte bara för mig!