2010 - come and get me.

2009 var ett bajsår. 2010 borde rimligen vara lite bättre...hittills har det varit ett stort skämt. Med kulmen idag.

God natt.

Semester från sig själv?

Jag önskar jag kunde göra det. Ta semester ifrån mig själv och åka bort från den sjuka, fula, trötta, oroliga och jämt instabila Ellen. Och komma tillbaks till en ny glad och fin Ellen.

Jag menar hur jäkla svårt kan det vara att vara?

Tydligen jäkligt svårt.

P.S.

Eventuellt vill jag vara smal när jag kommer tillbaks också. Men det kommer sist på min lista just nu. En glad och fin och frisk men fet Ellen duger bra.

Var det någon som sa att Stockholm är dyrt?

Mmm. Fortfarande är vi bland dom billigaste huvudstäderna i väst-världen. Typ.

Har man ett femtital millar att spendera kan man köpa ett hus här!

Inte mer snö nu hörrni!

För varje ton snö som har kommit denna vinter har man lett och tänkt: "Det är ju sååååå roligt för barnen". Men den som kom igår och i natt var ju helt onödig. Det finns redan metervis med snö överallt. Jag hade liksom glatt mig åt att det var riktig vinter för en gångs skull här nere i storstan och tyckte att den skulle få ligga kvar hela februari och att det sedan i mars skulle bli tvärvarmt så att allt smälte bort i ett huj. För tötiden är värst, när det bara är slask och gegga och barnen börjar leka i en sandlåda full med vatten på dagis. Huga!
Men nu är jag faktiskt skall jag erkänna, eländigt trött på det. Dessutom har jag redan två fjällresor bokade så jag kommer att få se snö ändå. Nu får det vara nog.
Morfar skall hämta barnet från dagis idag då jag skall vara på besiktning av det nya huset. Detta innebar att jag var tvungen att skotta fram en p-plats till honom. Vi har bara skottat halva uppfarten på sistone och använt den andra halvan till att lägga snö på. Det fick jag bittert ångra idag. Jag har skottat sisådär en 4 kubikmeter snö här på morgonen. Inte angenämt eller fräsigt på något sätt.
Till saken hör att pappan kom in efter att ha hämtat tidningen i morse och stoltserade med att han hade skottat åt mig. Hurra så chivalereskt av honom tänke jag. Men när jag kom ut så var det en sträng dragen med skyffeln fram till bildörren. Endast. Det räcker ju liksom inte riktigt. Särskilt som jag inte åker bil till dagis.

Uppmärksammade.

Fräsigt. Klicka här! Den där Amy. Hon kan hon. Hon har precis förstått hur det ska vara.

Nu måste jag och Anna ta oss samman!

Klä av en karl, vettja!

Klicka här!

God morgon!

Inte musik - oljud

Apropå hörsel så börjar jag bli ordentligt gammal själv. Var inne på Hennes i Forum i måndags och de hade på musiken så fruktansvärt högt att jag nästan bad dem skruva ned. Sådant oväsen!
Förstår ni?! Nu är det riktigt illa ställt med tanten...

Va sa ru?

Ibland undrar jag om maken blivit döv. Han har ju passerat 40 så lomhörseln smyger väl sig på kan man förmoda.
I natt skrek barnet att det kissat i sängen, varpå pappan masar sig upp. Jag frågar om det inte är en idé att ta med sig lakan upp, men han hör inte. Han har heller inte hört vad barnet sa, utan bara ett allmänt ylande. Så då får han ju knata upp och ned för trapporna lite extra eftersom han ju mycket riktigt behöver rena lakan.
När han skall hämta dem frågar han för övrigt var de är... Eh, va? Vi har bott här i 2 år och du vet inte var vi har lakanen??? Inte okej. Curlad pappa.
I morse kommer barnet ned för trappan och berättar för sin pappa att han åt svampsoppa till middag igår. Pappan svarar:
- Barbapappa? Jaha, vad kul!
Barnet: - Åt du svampsoppa igår, pappa?
Pappan: - Ja, jag såg barbapappa för länge sedan, när jag var liten...
I det läget känner jag mig nödgad att kliva in och tolka innan det spårar ur alldeles. Barnet vet ju att pappan åt svampsoppa igår så det blir inte bra om pappan hävdar att det både var länge sedan och att han själv var barn då. I går kväll...
Barnet talar rent och tydligt, så det är inte ett fall av frånvarande pappa som inte förstår barnets bebisspråk heller.
Well, well. Som jag har bäddat får tydligen hela familjen ligga.