Sådåckå!

Jag står och väntar på att betala min Sudukotidning. Bakom mig står två tjejer i typ 20-års åldern och smaskar på tuggumi.
Tjej 1 till mig: Meh, hallå Sådåckå (uttalar det så). Löser du det ?(tugga tugga tugga)
Jag: Javisst.
Tjej 2: Hi hi hi
Jag: Ja. Bra gymnastik för hjärnan, flickor.
Tjej 1: Meh, hallå (tugga tugga tugga) du är ju lixom inte äldre än mig. Min mamma läser sånt där. Du är ingen tant. Du är ju tjej.
Tjej 2: Thihithihi. (tugga tugga tugga)
Jag: Hjärat. Jag skulle kunna vara din mamma.
Tjej 1: Meh (tugga tugga tugga)
Tjej 2: Meh, du ser ju skitung ut. Bara pensionärer läser sådåckå.
Tjej 1: Hi hihi
Jag: Men din mamma läser ju korsord. Hur gammal är hon?
Tjej 1: 42. (tugga. Tugga tugga tugga).

Hon började på botten, jobbade sig uppåt och toppade när hon sa att jag såg skitung ut och sen förlorade hon allt på sluttampen. Så ung och oerfaren. Mitt råd till dig, tuggumituggande tjej: Håll klaffen. Eller spotta ut tuggumit.

Helt sjukt!

Dom har tryckt upp tröjor på Lindex med mitt barn på(barn 1)! Jag var tvungen att köpa ett exemplar. Helt enkelt och rätt så fräsigt!

Sa jag småkorkad?

Jag har just lyckats hälla en stekpanna med varm olivolja på vänster fot. Det gick till så här:
Satte på plattan på vilken stekpannan stod. Hällde i olivolja. Det började vissla under pannan = det var vatten under. Lyfte och vände på pannan för att torka. Varm olja rann över foten. Inte het, men för all del inte kall heller. Det bränner lite i tårna kan jag säga. EXTREMT JÄVLA SKITNÖJD!!!

Apropå Nutella

Här är en välbalanserad gravidlunch:

Det har blivit tre st sådana här kladdiga mackor med crunchy peanutbutter. INTE OKEJ! Men gott. Men äckligt. Jag riktigt känner hur mina ådror korkas igen och hur fläsket hänger på rumpan. Men jag orkar inte åka och handla heller.

Observera ärmen

Har inte använt denna kofta sedan i vintras av naturliga skäl, främst sommarvärmen. Nu var det kallt i morse så då åkte den på. Jag antar att den skall ha trekvartsärmar, men det känns verkligen helt fel och jag minns inte alls att den var så. Å andra sidan känns det ju helt sjukt att den skulle ha krympt i ärmarna under sommaren men att övriga delar inte påverkats. Märkligt.

Säg den glädje som varar...

Ni vet hur nöjd jag var i förra veckan över att ha åstadkommit ett fotoalbum över de senaste tre åren? Well, nu inser jag att jag glömt alla vårens blider: Fjällenresor, möhippor, bröllop med mera. Nej men varför skulle jag vilja ha med barnets första gång på skidor i albumet? Eller vår härliga, soliga utflykt på Näsfjället? Lika bra att de inte kom med...
Nähä, nu får jag framkalla dem, och antingen lägga dem som en bilaga eller klistra in dem efter sommarbilderna. Typiskt! Så jäkla fräsigt!

Nätsex

I åldern 18-24 konsumerar 35% av tjejerna och hela 88% av killarna porr på nätet regelbundet enligt dagens DN (rapport från Ungdomsstyrelsen). Alltså, de har inte bara gjort det någon gång, utan de gör det regelbundet. 88%! Herregud, vad jag är gammal...

Den som väntar på något gott...

Det är en dryg vecka kvar till bebis. Eller, egentligen kan det ju hända när som helst. Har bestämt att det i alla fall inte kan vara mer än max 17 dagar kvar nu, och det är inte så troligt att jag går över 9 dagar den här gången vilket jag gjorde förra gången. Men några dagar kanske...
I alla fall så har en känsla som jag minns från förra gången börjat smyga sig in i mitt sinne. Helt orimlig men så känns det ändå; Om man väntar på något som är lite måttligt olustigt och tiden går - då kanske det inte blir av?
Ni är säkert bekanta med följande scenario: Säg att du bokat ett möte med någon extern. Du har inte alls lust att ta det mötet, i alla fall inte nu. Det kan vara en säljare vars grejer du inte vill köpa eller ett möte angående en relation som det är lite fnurra på för tillfället eller något liknande. Och så har du satt mötet till kl 11. Kl 10.55 har ännu ingen kommit och du börjar tänka - tänk om de inte kommer! Vad skönt, då slipper jag. Och så fortsätter det så för varje minut som går och ju längre tiden går desto större blir ju sannolikheten på något sätt att det inte blir av.
Ja, och det är så det känns nu. Fast jag ju vet att för varje minut som går så kommer jag närmare det faktum att det faktiskt kommer att bli av. Men som sagt, det känns helt tvärtom. Blir det inte av nu, så kanske det aldrig blir av. Men det vore ju inte särskilt vare sig önskvärt eller hälsosamt i det här fallet.
Har ytterligare ett logiskt felslut i mitt huvud. Tänker att det vore skönt om bebisen kom nu så att man får sova någon gång. Det går nämligen inte att sova längre för hur jag än ligger så värker det någonstans och värker det inte så sparkar bebisen bakut för ställningen är inte bekväm för den. Men som vi alla vet, det är ju knappast så att man sover mycket med en nyfödd...
Har helt enkelt gått och blivit lite småkorkad på äldre dar. Hoppas det går över med tiden...