torsdag 3 september 2009

Jag behöver hjälp...

Vi tog pappans namnförslag till barn 1 och denna gång är det min tur. Har en lista på lite namn, men fältet är fortfarande öppet. Har ni några friska förslag? Det blir en liten kille till så vitt vi alla kunde se på ultraljudet.
Ellen har helt koll på alla finska varianter, så där har vi täckt in paletten.
Är inte särskilt sugen på moderna amerikanska varianter som Kevin, Nelson och Kerry och sådant. Men luften är fri. Om någon föreslår det namn det blir, och jag inte tänkt på det innan så utlovar jag något fint i posten!

Unga mödrar

Fantastiskt program, som jag oftast inte kollar på, men som idag stod på i bakgrunden. En tjej, tror hon var 22, skulle ha barn med en snubbe som skulle sitta inne 3 månader ungefär när bebisen skulle födas. Tjejen lufsade runt i deras lägenhet och plockade ihop grejer och rökte på en cigg... Mmmmm, lätt att sitta här som gammal kärring till morsa och ha åsikter om det, men det känns inte helt bra i magen alltså.
Pappan hävdade i och för sig att han skulle bli bättre när bebisen kom, och hon var inte dum nog att inte ifrågasätta det, men ändå. Det är sannerligen inte lätt att vara barn.

Ankdammen blir större...

När man jobbar på reklambyrå så inser man vilken liten ankdamm det är. Jag har jobbat på olika byråer sen -94 (med ett avbrott på ett år). Man träffar alltid någon på någon byrå som man har jobbat med innan. Ofta flera... Liten värld lixom.

Idag fick jag en ny syn på ankdammen. Det som faktiskt, förbluffar mig är vilka sjuka ställen det finns reklambyråer på. Man vet ju att det finns i New York, London och sånt men idag var jag inne på en nätverks-byrå som har kontor i Zimbabwe, Honduras och Mauritius. Och många andra ställen. Det känns helt galet. Men varför inte.

Museidag

Dagis är ju stängt idag. Så klart sammanfaller det också med att pappan är borta... Men jag har stulit mig lite sömn medan barnet kollade på en DVD.
Huvudattraktionen idag var att åka buss till Spårvägsmuséet. Barnet gillar ju bussar och tåg så att planen var att han skulle kunna springa runt där och kolla på sådant. Men väl där var själva bussturen dit det roliga och spårvägsmuséet sådär. Han blev typ rädd bland alla bussar, min lilla hare... På muséet var briotåget det bästa och leksaksmuséet det näst bästa. Det blir liksom inte som man tänkt sig någonsin.
Till lunch åt vi varsin pizza på något lokalt hak på Tegelviksgatan. Helt okej.
Nu återstår bara att skapa någon form av middag samt en plan för morgondagen. Barnet har, precis som sin far, lite för mycket spring i benen. Mamman har för tillfället precis inget spring i benen.

Uppdatering antal mail från dagis sen efter semestern...

15 stycken. Det kom ett till nu...

Bajsa i påse.

Fräsigt!

Antal mail från dagis sen vi kom tillbaks från semestern?

14 stycken. FJORTON STYCKEN. RIMLIGT.

Idag


Har jag fortfarande knappt någon röst, ont i halsen, tonvis med snor (hur mycket får plats egentligen?) men ingen feber. Tror jag. Alltid något. Nu ska jag snyta mig. Igen. Och igen. Och igen...Fräsigt.


Jag håller det jag lovar.


Jag hade feber igår kväll. Och var supersupertrött och hade ont i kroppen efter 5 minuter på en köksstol. Men ändå lyckades jag få både mig och min man på humör för att fira att vi sagt upp lägenheten. Och gott var det. Tror jag. Jag kände nämligen ingenting eftersom jag knappt har någon smak. Men ändå. Fräsigt.